Eleverna håller i morgonpratet

Varje morgon när vi har morgonprat är det veckans fixare som sköter det.

Varje morgon går vi igenom vad det är för veckodag, datum, månad, år, årstid och väder. Fixarna ställer frågor till sina klasskompisar och bestämmer vem som får svara.

Därefter bygger de dagens datum med tiotal och ental för att träna detta varje dag.

Vi tränar även på att säga och skriva dagens datum på tre olika sätt. Det är ingen idé att tro att det räcker med två sätt, det ska vara likadant varje dag.

Eleverna avslutar med att berätta hur dagen ser ut, vad det är vi ska arbeta med.
När eleverna hjälper till med morgonpratet tränar eleverna på ett naturligt sätt målet:

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.  (Lgr 11, centralt innehåll åk 1 -3 i ämnet svenska).

Att arbeta mot våra mål

Eleverna arbetar på olika sätt för att nå sina mål. I vårt klassrum kan det se ut så här när vi arbetar med svenska och målschema:

En av mina elever läser en bok, skriver en mening om vem boken handlar om och ritar en passande bild till.

En elev tränar sig i att beskriva bilder. 

En elev läser en bok. Därefter drar eleven ett "pratkort" med en fråga på som ska besvaras skriftligt. Uppgiften kan vara: Vilken person i boken skulle du vilja vara? Varför? eller Hur börjar boken?

Varje elev har ett målschema som utgår från målen i deras IUP.

Här arbetar de med Lycko i olika nivåer beroende på vad som ska tränas. 

Några elever läser böcker på datorn med tillhörande frågor för att träna läsförståelse.

Vi lär oss helt enkelt på olika sätt :)

Läsfixarna och geografi

Vill fortsätta och berätta om vad läsfixarna bidrar med i min undervisning då vi fortsätter att läsa i vår bok:

Vi läser om att barnen i boken tillsammans med sin mamma åker tåg från Göteborg till Stockholm. De stannar även vid stationen i Alingsås och Skövde. Vi tar hjälp av Detektiven Disa och reder ut var de olika städerna ligger någonstans. Vi passar på att titta på Sverigekartan. Eleverna gör även kopplingar till sig själva om att de åkt bil till Stockholm och att det var långt,  det tog väldigt lång tid att åka dit.

När vi tittar på kartan händer det något i mitt klassrum, ett intresse väcks,  det kommer hur många frågor som helst om kartan, huvudstäder, hav och öar. Precis det här hade min kollega Hanna uppmärksammat tidigare i veckan då hon var hos mig och auskulterade. Det här intresset fanns i mitt bakhuvud och samtidigt som alla frågor ställdes från mina elever gick min hjärna på högvarv - Hur ska jag göra med alla frågor på ett bra sätt? 

Tur att man är snabbtänkt. Jag fick en idé. Jag sa till mina elever att alla deras frågor ska jag skriva ner på datorn, skriva ut dem och lägga dem i en burk som jag kallar geografifrågor. Vi arbetar med en till två frågor i veckan fram till sommarlovet. Jag som pedagog måste vara lyhörd och fånga elevernas intresse, det kallar jag elevinflytande. Elevinflytande nämns på flera ställen i Lgr 11.

Nu ligger alla frågor på plats i sin burk, nu är det bara att gnugga geniknölarna. En del frågor är riktigt kluriga så vi får se om vi kan få några bra svar på dem. Nu känns det också som att jag kan väcka en tanke hos mina elever och prata om vad det finns för för- och nackdelar med att bo i norra respektive södra Sverige. De här ska bli riktigt kul.

När vi läste de här sidorna i vår bok fick även Disa hjälpa oss att reda ut ordet rabatt. Rabatt i det här sammanhanget handlade om en rabatt med buskar och blommor. Det var nog ingen som hört det ordet utan tänkte då på att man kan gå till en affär och handla varor till ett lägre pris. Tänk så mycket man kan lära sig genom att läsa en skönlitterär bok med läsfixarna som hjälp :)

Jag vill förtydliga varför min kollega har varit hos mig och auskulterat och vad en auskultation egentligen är. Enligt wikipedia innebär auskultation 

• att direkt studera yrkesutövning i utbildningssyfte 

På vår skola fokuserar vi på Borås Stads lässatsning och BFL (bedömning för lärande). Vi har under läsåret gjort flera auskultationsrundor där vi besökt en kollega och haft besök själva. Precis som eleverna behöver reflektera för lärande behöver lärare göra det. Besök gärna Hannas blogg och läs vad hon skriver om sitt besök i mitt klassrum:
www.ihannasklassrum.blogspot.se

Läsfixarna med på SO föreläsning

Idag har jag och min kollega varit på Högskolan i Jönköping och föreläst för lärarstudenter om hur vi arbetar med vår tidslinje i SO.
Vi har föreläst om hur vi arbetar med en händelse varje dag. Just idag, dagens datum fast ett annat århundrade har det hänt en massa olika saker som har blivit historia. Det är spännande och leder till många intressanta diskussioner och väcker många olika intressen.

Självklart fick läsfixarna följa med oss dit :)

Läsfixarna finns med oss i alla ämnen. När det gäller SO hjälper Spågumman Sia oss att förutspå vad dagens händelse ska handla om. Detektiven Disa hjälper oss att reda ut svåra begrepp och ord som vi inte förstår. Frågvise Farid hjälper oss att ställa frågor så att vi bättre ska förstå innehållet i händelsen. Cowboy Cim hjälper oss att sammanfatta det viktigaste av dagens händelse. Vilken tur att vi har dessa fantastiska fixare och tack Emma för att jag har dig som kollega.

Att arbeta med läsning i en helhet

Vi har fortsatt arbetet med vår bok Ett djur på fem bokstäver:

Tidigare har jag berättat om hur vi har arbetat med läsfixarna, gjort kopplingar och lärt oss att lösa korsord. Idag var det dags för en minilektion om hur man gör personbeskrivningar muntligt.

Varför var det nu dags för den här minilektionen? Jo,  vi läste i vår bok om hur barnen träffade på en man på tåget. Här får vi reda på hur han är klädd och vilken hårfärg han har. I mitt arbetssätt föredrar jag att undervisa i ett sammanhang för att öka elevernas förståelse för det vi gör, det vi lär oss. Att allt får en mening.

Jag passar då på att förklara för mina elever hur viktigt det är att ha kunskap om hur man gör personbeskrivningar när man skriver texter. Vad behöver man ha med i sin text? Räcker det att beskriva kläder? Vad behövs för att få en tydlig inre bild?
I par får mina elever träna muntligt att beskriva personer som jag klippt ut ur tidningar. 

Men innan det är dags för dem att träna modellerar jag för dem. Jag beskriver en person för mina elever. Jag ger dem ganska lite information om personen på bilden. Därefter lägger jag bilden under dokumentkameran och frågar, - Stämmer er inre bild överens med den här bilden? Nej, får jag till svar. Alla är överens om att jag hade berättat för lite. Nu gör jag en ny beskrivning av en annan person, mycket utförligare. Jag berättar inte enbart om personens kläder utan försöker att uppskatta ålder, hårfärg, glasögon och om personen är glad eller ser allvarlig ut. Sedan får mina elever träna på att beskriva personerna på bilderna för varandra. När de tränat en stund får de göra sina personbeskrivningar för några klasskamrater och därefter visa sina bilder med hjälp av dokumentkameran. Det här kommer vi att träna om och om igen tillsammans innan det är dags för att träna på att göra personbeskrivningar skriftligt. Tänk så mycket tankar en bok kan väcka :)

Bokstaven t som i trafik

Förra veckan när vi arbetade med bokstaven t hade vi NO och då arbetade vi om tall och gran. Den här veckan är det dags för SO på bokstaven t och då är det trafik som vi ägnat oss åt. Eleverna har läst om trafik som läsläxa. Vi har pratat om vad trafik kan handla om och vad man behöver kunna när man går i Åk 1. Vi var överens om att det är bra att känna till hur man går i trafiken och vad som gäller när man cyklar. Igår tittade vi på en film som hette Gatsmart: Korsa gatan. Den handlade om hur man går över gatan och vad man ska tänka på. Idag var vi tvungna att träna det här så då gick vi ut i halvklass och övade och tittade på olika vägmärken.

Det var allt lite läskigt att gå över gatan när det kom en bil som saktade in. Skulle den stanna eller inte? Vi gick över gatan en och en. Vi pratade också om vad man ska tänka på som t.ex. inte hoppa utan gå rakt över, inte springa så att man kan ramla. Vi tittade också på några andra vägmärken och pratade om vad de betyder.

Vi har också pratat om några begrepp och försökt förklara dem. Några av veckans begrepp var cyklist, fordon, olycka, trafikregler och trafikmärken. Vi tittade idag på två filmer till det var Gatsmart: cyklist och Garsmart: Mörker och reflexer.

Detektiven Disa - korsord

Som ni redan vet läser jag och mina elever Viveca Lärns bok Ett djur på fem bokstäver. Den handlar bland annat om att pappan i boken gillar att göra korsord. Vi har tidigare tagit hjälp av Detektiven Disa för att reda ut ordet "korsord" och idag var det dags för en minilektion där eleverna lärde sig att lösa korsord.
Jag började med att presentera mitt mål med lektionen:

Sedan pratade vi om vad man kan lära sig genom att lösa korsord:

När vi pratade om att man ska skriva en bokstav i varje ruta var det en elev som direkt sa - Precis som när vi skriver i vår mattebok fast då är det en siffra i varje ruta. Jag gjorde då både henne och hennes klasskamrater medveten om att hon gjort en koppling. Därefter la jag ett korsord under dokumentkameran och vi löste det tillsammans. Jag förklarade hur de lodräta och vågräta orden måste passa ihop.

Nu var det dags för eleverna och arbeta enskilt med olika korsord som jag tagit fram.

Alla tyckte det var jätteroligt och arbetade ivrigt med att lösa korsorden. Eleverna hjälpte varandra med vad bilderna föreställde, hur olika ord stavades. Dubbelteckning blir ju väldigt tydligt när man löser korsord och varianterna var många t.ex. bularr, äplei. Finns det en tom ruta kvar i slutet måste det dit en bokstav. En annan sak som blev tydlig var hur man böjer ord, hur de slutar, om det är flera av något. T.ex. :

När lektionen var slut frågade jag mina elever om de hade lärt sig lektionens mål, hur korsord fungerar? Alla var överens om att de hade gjort det. Jag fick många positiva kommentarer som att hjärnan verkligen hade jobbat till att det var superkul. Min reflektion är att någon som i vanliga fall inte tycker det är roligt att skriva, skrev idag, så att pennan glödde. Det tycker jag är lycka som lärare :)